sytanten

Igår ställde jag och Emma klockan för första gången sen vi kom hit. Det va lite motigt att stiga upp men efter som vi skulle på utflyckt till berget Montjuïc så kändes det ändå helt ok.

 

Vi gick till butiken för att handla picknick och sedan tog vi tunnelbanan till "foten" av berget.

 

 

För att komma upp på berget kan man gå, åka buss eller åka med en linbana. Självklart valde vi det sista alternativet! Jag måste erkänna att jag var skitnervös och kissnödig! Det va galet högt.

 

 

Långt där borta kan man skymta en pytteliten Sagrada familia

 

 

Man kunde se hela Barcelona, väldigt fint och faktiskt inte obehagligt. Jag försökte se vart vårat hus låg efter som man ser berget från vårat fönster, men det var ju såklart omöjligt...

 

 

Här står jag och är turist framför castell de montjuïc, Jag har faktiskt både ryggsäck och gympaskor, inte varje dag det händer.

 

 

Försökte få fram lite historia om fortet men efter som spanjorer vägrar göra hemsidor på engelska går det inte.

 

 

 

 

 

Saker jag vet om fortet:

Det var ett fängelse för politiska fångar. Katalanska nationalister

Man torterade dom mycket

Här dödades 4000 fångar i slutet av inbördeskriget

Efter som det har hänt så mycket hemskt där är byggnaden idag ett internationellt fredscenter.

 

 

Efter en stund gick vi ner längs slingriga vägar och satte oss på en bänk vid Palau nacional för att äta lunch. Baguett, färskost och kakor.

 

 

Jag hade nästan kunnat sitta kvar där hela dagen för jag var så trött i fötterna. Men en fiffig sak som vi upptäckte var att det fanns rulltrappor på vissa ställen av berget så vi kunde åka ner bitvis. Lycka för trötta skavsårsfötter!